En ideell förening med säte i Kukkolaforsen vid den virvlande gränsälven i Haparanda. Föreningen är neutral i frågor om politik och religion. En väsentlig del av verksamheten är att sprida information – Facebook, skrifter, informationsblad och nyhetsbrev- om hur bastukulturen utvecklas och sprids. Svenska Bastuakademien förordar ingen speciell typ av bastu. Oavsett om bastun är vedeldad, rök, torr bastu eller av annat slag är det i samtliga fall frågan om bastu.

Varför en bastuakademie?

I allmänhet är det välkända ofta okänt därför att det helt enkelt är så välkänt och bekant. Det gäller inte minst bastun och dess kultur. De allra flesta har hört talas om bastu eller det mer internationellt välkända finska ordet sauna. Men trots att båda orden är spridda och kända är bastukulturens historia, tradition och betydelse tämligen okända. Det är för att göra allt okänt i den välkända bastukulturen känt, spritt och uppskattat som det sedan 29 år finns en bastuakademi i Sverige.

Bildandet
Sedan bildandet 1988 av Svenska Bastuakademien har jag fått frågor av de mesta skilda och varierande slag från personer som är nyfikna och vill veta mer om de magiska ångorna. En fråga är: Varför finns det en akademi för att sprida kunskap om bastukulturen? När vi, några hängivna bastubadare, befann oss i kulturbastun vid Torne älvens nordligaste del var det självklart att välja namnet akademi som benämning på den nya organisationen. I Sverige finns det idag 173 akademier för kunskap, intressen och idéer. Utöver Svenska Bastuakademien finns det en annan välkänd akademi som har Torne älv att tacka för att den fortfarande existerar. Det är Svenska Akademien med mottot ”snille och smak”. När denna akademie bildades i slutet av 1700-talet bestämde dåvarande kungen, Gustav den tredje, att akademiens verksamhet skulle finansieras av de stora inkomster staten fick av det rika laxfisket i Torne älv. Än idag producerar älven inte mindre än 700 ton lax. 100 gånger mer än välkända Mörrumsån i syd. Detta intressanta samband mellan livsnerven Torne älv och Svenska akademien gjorde valet av namnet Svenska Bastuakademien logiskt och självklart.

De fyra grundelementen
Men det finns även en ytterligare förklaring till valet av namn. Redan de gamla grekerna var hängivna renhet och bastuns gudomligt sköna ångor samt kultur i vid mening. Ett av de allra populäraste badhusen som även rymde idrottssalar, bibliotek, konsertsal,lektionssalar och scener hette Akademeia och fanns i Athen. Det var det andra skälet för att spridandet av bastukulturen skulle ske i form av en organisation med namnet akademi. I likhet med många andra företeelser i vår värld kan även bastun och dess kultur betraktas och skådas ur många och varierande synvinklar. Den som ännu inte har trängt in i den omfattande bastukulturen kanske betraktar bastun som ett litet rum med träväggar och med en olidlig hetta. Den filosofiskt lagde bastuälskaren betraktar bastun som ett nära och omedelbart möte med de fyra grundelementen;jord, eld, luft och vatten.

God bastukultur
Namnet hygien är för övrigt också ett ord med grekiskt ursprung. Dottern till läkekonstens fader Askleipos hette Hygieia och var känd för sitt hängivna badande i gymnasiet Akademeia i Aten. En av arbetsuppgifterna för de drygt 400 medlemmarna och 20 medlemsföretagen i Svenska Bastuakademien är att sprida kunskap och information om vad som anses vara en god bastukultur.

Svenska Bastuakademiens kansli finns i Kukkolaforsen vid Torne älv med det rika fisket som i slutet av 1700-talet finansierade Svenska Akademiens verksamhet. Grekiske filosofen Platon var en ofta sedd gäst i det populära gymnasiet och badhuset Akademeia som är ursprunget till ordet akademi.

Vill du bli medlem eller få mer information, kontaktawww.bastuakademien.se eller svante@spolander.com, 0922-31000.